Idag träffas 25-30 nyckelpersoner från akademin, näringslivet, politiken, staden och regionen för att diskutera ett västsvenskt ledarskap för klimatet. Pling är inbjudna och vår Thomas Röstell kommer att delta i diskussionerna. Vi tar redan en aktiv roll i klimatomställningen när vi ersätter allt fler motortransporter i “Sveriges Los Angeles” och är beredda att öka insatserna med ett spännande citylogistikkoncept!

Bakgrunden till mötet är det arbete med att ta fram klimatstrategi för regionen, kallad “Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030“. Förslaget har varit ute på remiss, och remissvaren har just publicerats. Vi på Pling har två tunga invändningar mot strategin, men ser också mycket positivt.

Konsumtionsbaserade mål för svaga

Det är bra att strategin har ett konsumtionsbaserat upplägg med fyra konsumtionsområden med särskilt stor betydelse för klimatpåverkan (mat, resande, boende och shopping). En konsumtionsbaserad syn på vår klimatpåverkan är en god utgångspunkt i klimatarbetet eftersom det ger en helhetssyn och ger en bra grund för kraftfulla beslut inom rätt områden. Det är till syvende och sist vår konsumtion som driver klimatpåverkan från energiproduktion, transporter, jordbruk, råvaruproduktion m.m, och därför är konsumtion en bättre utgångspunkt än produktion, eftersom den också fångar beteendet. Om vi uteslutande fokuserar på tekniklösningar blir omställningen mycket svårare.

Tyvärr är dock inte målen satta utifrån ett konsumtionsperspektiv:

“…utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent från 1990-års nivå till år 2030. Dessutom ska utsläppen av växthusgaser från vår konsumtion, oavsett var i världen de sker, minska med 30 procent jämfört med 2010. “

Därmed ingår viktiga konsumtionsområden bara till en begränsad del, 30 % till 2030 är ett alltför svagt mål. Importerat kött, importerade bilar, importerade råvaror och komponenter till inrikes producerade bilar och utrikes flygresor, allt detta är exempel på konsumtion som medborgare i Västra Götaland till stor del påverkar klimatet genom och som borde väga lika tungt som de utsläpp som genereras inom vårt geografiska område. Det hade varit betydligt kraftfullare med ett mål i stil med “2030 ska växthusgasutsläppen per invånare i Västra Götalandsregionen ha minskat till fyra ton koldioxidekvivalenter.”.

Illusion om “fossilfria fordon”

Vår andra starka invändning är den bristande systemsyn som visas upp när strategin talar om “fossilfria fordon” som drivs av “fossilfri el”. Det är tydligt att den omfattande klimatpåverkan från tillverkningen av fordonen helt ignoreras, och att en för klimatet suboptimerande systemgräns för elproduktion används.

För elbilar, som lyfts fram som en kraftfull klimatlösning i strategin, är klimatpåverkan från tillverkning extra stor. Olika klimatberäkningar ger mellan 6 och 23 ton CO2 per tillverkad bil. Att detta blankt ignoreras av i princip alla, även miljörörelsen, är ofattbart. Det krävs inte särskilt svåra beräkningar för att inse att en bibehållen massbilism, nu eldriven, fortfarande inte går ihop med tuffa klimatmål innan bilarna ens har rullat en meter.

Och så har vi det här med “fossilfri el”. De europeiska elnäten blir allt mer integrerade. Vi exporterar redan el till länder med koldioxidintensivare elmix än vår, som Litauen och Polen. En sparad kWh i Sverige innebär att vi kan ersätta en koldioxidintensivare i ett annat land. Därför är det betydligt relevantare att räkna på europeisk elmix än på svensk när elförbrukning ska klimatbedömas, och den är allt annat än fossilfri. Endast 30 % av den europeiska elmixen är förnybar. Ju mindre sträckor vi åker elbil, desto mer ren el kan vi exportera och då går klimatomställningen snabbare. Dessutom uppnås en sekundär effekt -om vi kan visa för andra länder hur man lever goda, energieffektiva liv, då får också de lättare att fasa ut sin smutsiga elproduktion när även deras efterfrågan på el minskar.

OK, det var det negativa, då går vi över på det som vi tyckte var extra bra i strategin!

Toppen med stort fokus på ultraeffektiva cyklar och lastcyklar!

Det är naturligtvis mycket positivt att cykel och gång lyfts fram så tydligt i strategin! Cykel är ett ultraeffektivt transportmedel, både i tillverkning och drift, med i princip försumbar klimatpåverkan. Att cykla elcykel är till och med 10 gånger energieffektivare än att åka spårvagn eller elbuss! Elassisterade lastcyklar har, i kombination med andra mobilitetslösningar och en transportsnål stadsplanering, stor potential att eliminera behovet av egen bil för till exempel barnfamiljer. Om målsättningen blir att skapa cykelinfrastruktur i världsklass (tips: titta på Holland) så finns goda förutsättningar för en kraftigt ökad andel cykel, eftersom vi ligger på en mycket låg nivå idag. Det finns alltså stor potential att byta bilresor till klimatvänliga cykelresor, om bara cykelinfrastrukturen finns!

Och självklart är det mycket trevligt att citylogistik med elassisterade lastcyklar tas upp som en viktig del av strategin! Att köra gods med ellastcykel är 15 gånger energieffektivare än att köra samma gods med elskåpbil, och en stor och växande andel av godstransporterna i städer är med små mängder och går korta avstånd, som lämpar sig väl för ellastcykel. Samtidigt frigörs yta och hälsofarliga partiklar från däck- och vägslitage minimeras. En kollision med en tvåtons skåpbil, i 50 km/h, ger betydligt allvarligare konsekvenser än en kollision med en lastcykel på några hundra kilo, i 25 km/h. Däcksbullret, som dominerar fordonsbullret även i elbilar i hastigheter över 30-40 km/h, är försumbart för en lastcykel. Och visst är det trevligare att ha ett ansikte än ett fordon att fästa blicken på och interagera med i stadsbilden?

Containerisering av citylogistiken kraftfullt nästa steg

Vi på Pling är aktivt med och utvecklar citylogistiken i Västra Götaland, genom att ersätta en hel del motortransporter åt våra kunder i centrala Göteborg. Vi kör catering, livsmedelsdistribution och bud av olika slag med en uppskattad hög servicenivå, leveranssäkerhet och leveransprecision. Vi har ramavtal hos Göteborgs Universitet och Chalmers.

Vår verksamhet växer stadigt, men om vi ska vara ärliga så är det fortfarande en rätt blygsam nivå om man jämför med de godsmängder som förflyttas av motorfordon varje dag i Göteborg. Det finns otroligt mycket mer att göra för att skapa en effektivare citylogistik! Vi är gärna med och accelererar insatserna, tillsammans med andra aktörer i regionen. För bara någon månad sedan var vi med i ett spännande lyckat demonstrationsprojekt, där både containerisering och vattenvägar testades:

Containerisering har stora möjligheter att effektivisera citylogistiken och vara ett svar på de kraftigt ökande mängderna e-handelsleveranserna. Uppkopplade småcontainrar ger stor kontroll över godset för varuägarna och möjliggör säker och effektiv överflyttning av gods från större fordon, t.ex. lastbil eller pråm, till små, t.ex. ellastcyklar eller små elfordon (varför inte autonoma?), som lämpar sig väl för last mile-distribution i stadsmiljön. Det finns ett stort intresse från flera andra städer och logistikaktörer i Europa för det som populärt kallas “Physical Internet”, och hade varit roligt om städer i Västra Götaland kunde vara med och utveckla detta energi- och resurseffektiva, och därmed klimatvänliga, logistikupplägg!